Rädda Löderups Strandbad

NYHETSARKIV

STARTSIDAOM EROSIONENNYHETSARKIVDOKUMENTOM RLS

Sidan uppdaterades senast den

Innehållsförteckning:

 

 

 

RLS och kommunen uppvaktade Naturvårdsverkets generaldirektör

(Artikelns bilder från BIO MARINE)

Naturvårdsverkets vik. generaldirektör Eva Smith visade mycket stort intresse för de synpunkter, som framkom beträffande erosionsproblematiken och strandfordring vid bl a Löderups Strandbad, när RLS – föreningen Rädda Löderups Strandbad – gjorde en uppvaktning på Naturvårdsverket.

Så här kan det komma att se ut på havsbotten när strandfordringen vid Löderups och Ystads Sandskog är klar.

Besöket hade organiserats av RLS och Ystads kommun hade erbjudits delta i uppvaktningen. RLS representerades av sin ordförande Rune Eriksson och kommunen av Erling Alm, erosionsansvarig tjänsteman. Med var också experterna professor Hans Hanson, Lund och marinbiolog Lars Ohlsson, Halmstad.

Vid uppvaktningen argumenterade man på ett helt annorlunda sätt jämfört med tidigare uppvaktningar och samråd från Ystads kommuns sida. Det var speciellt detta, som generaldirektören tyckte var intressant och gav en ny infallsvinkel på problemen. Bl a informerade Hans Hanson om konsekvenserna av att inte tillföra sand i Löderups Strandbad och Ystads sandskog. Sandfordring genom att flytta sand från havet är en metod, som tillämpas på nästan alla andra platser i världen, där det förekommer kusterosion, utom i Sverige. Med illustrativa bilder och skisser visade han hur metoden med sandfordring fungerar. Hans Hanson anlitas ju med framgång som konsult i dessa frågor över hela världen.

Rune Eriksson framhöll att avsikten med RLS-besöket var dels att få Naturvårdsverket att acceptera modellen med sandutläggning utmed havseroderade kustremsor, dels att minska sina krav på nya mycket kostsamma undersökningar av havsbotten vid Sandhammaren.

Så här steril - endast sparsamt liv finns där - är sandbotten på 21 meters djup vid Sandhammarens bank, där Ystads kommun vill hämta sand för att lägga ut vid Löderups Strandbad och Ystads Sandskog.

Havsbottnens beskaffenhet är redan känd av marinbiologer och det var därför som man engagerat Lars Ohlsson som expert bl a på marinbiologiska spörsmål. Han känner till det mesta om det marinbiologiska livet – både vad gäller djurliv och växlighet – i såväl Östersjön som utmed Sveriges västkust. Lars Ohlsson hävdade bl a att det praktiskt taget inte finns något liv vid Sandhammarens bank, vare sig växtlighet eller djurliv. Däremot skulle man, framhöll han, kunna skapa ett rikt växt- och djurliv utmed sydkusten om man kan göra havsbotten närmast kusten grundare. Det liv som då skapades skulle bli mycket mer värdefullt inte minst för t ex fisket. Det man mot förmodan skulle förstöra av växt- och djurliv vid en sandflyttning uppvägs många gånger mer av det djur- och växtliv, som i stället skapas nära kusten.

En havsbottenvy efter sandutfyllnaden...

Lars Ohlsson illustrerade sin föredragning med ett antal bilder som visar bottenlivet vid Sandhammarens bank och med akvarellteckningar hur det kan komma att se ut när sandutfyllnaden är klar.

Erling Alm redogjorde för Ystads kommuns ståndpunkter i erosionsfrågan och gav en kort historisk återblick på hur byggandet av hövder och kommunens övrig handläggning av erosionsfrågorna skett.

Generaldirektör Eva Smith har varit engagerad i de tidigare diskussionerna på Naturvårdsverket, då kommunen ansökte om att få bygga hövderna i Löderups Strandbad och Ystads Sandskog. Hon lovade att man snarast skall ta fram de handlingar, som finns beträffande Ystads kommuns ansökan om att få flytta sand och se vad man kan göra åt det hela så att man kanske kan komma fram lite snabbare. Men hon poängterade att lagar och förordningar måste finnas med i bilden vid handläggningen.

Genom RLS-initiativet att uppvakta Naturvårdsverkets chef har en ny kommunikationskanal mellan kommunen och verket med stor sannolikhet öppnats.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


Fr v Claes Västerteg, Christer Eriksson, Kay Ohlsson och Erling Alm

CLAES VÄSTERTEG:

ÖRONMÄRK PENGAR

FÖR EROSIONSSKYDD

(2008-01-08) Riksdagsman CLAES VÄSTERTEG (c) besökte i dag Löderups Strandbad, för att dels studera erosionens verkning och dels ta del av de önskemål, som RLS och Ystad kommun har när det gäller statens framtida stöd till erosionsdrabbad kuststräckor och då naturligtvis i Löderups Strandbad. Västerteg följdes också av regionpolitikern Birte Sandberg (c), Tomelilla. Från Ystad kommun deltog Erling Alm, som också är ordförande i Erosionsskadecentrum.

Claes Västerteg är vice ordförande i Riksdagens miljö- och jordbruksutskott och har därmed nära kontakt med miljödepartementet, där den nya propositionen om statens kommande insatser när det gäller de viktiga klimatfrågorna. Han ingår också den parlamentariska klimatberedningen, som skall ge förslag till en ny svensk klimatpolitik.

RLS, som stod som inbjudare till dagens besök, representerades av Christer och Rune Eriksson, erosionsansvarig resp ordförande i RLS samt föreningens sekreterare Kay Ohlsson.

    Öronmärkta pengar till

    klimatanpassning

Claes Västerteg framhöll beträffande stöd till erosionsbekämpning att högre bensin- och drivmedelspris kan ge pengar till satsningar för att stopp erosion utmed landets kustlinjer. Av dess medel vill Västerteg att man öronmärker pengar för olika klimatanpassningsåtgärder. En av dessa är medel till erosionsskydd. Vi måste vara beredda att vidta åtgärder så att folk skall kunna fortsätta att verka och bo på olika erosionsdrabbade platser i landet.

Erling Alm har tillsammans med RLS tagit fram en rad önskemål gent emot myndigheter, staten och EU när det gäller att beslut om framtida åtgärder, vilka delgavs dagens båda besökare. Dessa önskemål är följande:

Lyft fram erosionsfrågan i klimatarbetet

  • Låt erosionsfrågan få en framträdande roll, då propositionen till följd av Klimat och Sårbarhetsutredningen läggs fram

  • Låt erosionsfrågan få en framträdande roll, då samhällets sårbarhet för klimatförändringar behandlas

Ge resurser till forskare, myndigheter och organisationer

  • Ge stöd åt Erosionsskadecentrums verksamhet

  • Utöka resurserna för forskning rörande kustskyddsproblematiken

  • Ge SG1 ytterligare resurser för att klara av sin uppgift rörande erosionen

Ge medel till fysiska åtgärder

  • Ge tillstånd i Sverige för "strandfodring", d.v.s. återföring av eroderad sand till
    stränderna - en metod, som används inom övriga EU-länder» då det anses vara
    den mest miljövänliga erosionsskyddsmetoden

  • Ge Räddningsverket möjlighet att ge bidrag till skydd mot skador till följd av
    havserosion

  • Komplettera beslutet om bidrag till "skydd mot ras och andra naturolyckor", så
    att detta även kan avse erosion i havet

Medverka internationellt

  • Medverka till att erosionsproblemen kontinuerligt bevakas i EU-sammanhang

  • Medverka till ytterligare internationellt kontaktskapande rörande
    erosionsfrågor

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


GRANSKNING AV ARBETET KRING EROSIONEN:

ENGAGERAD FÖRVALTNING

STYRKA I EROSIONSARBETET

      Ernst & Young har granskat arbetet kring erosionsfrågan på uppdrag av Ystads kommuns revisorer.

(2008-01-09) Ystad kommuns förutvarande tekniska förvaltning med Erling Alm som förvaltningschef fick ett gott betyg för sitt sätt att hantera erosionsfrågorna i bl a Löderups Strandbad. Revisionsföretaget Ernst & Young har nämligen på uppdrag av revisorerna i Ystads kommun genomfort en granskning med syfte att utvärdera hur väl arbetet kring erosionsfrågan följer strategi och de riktlinjer som kommunfull-mäktige givit på området samt hur teknik- och fastighetsnämnden styr och följer upp frågan.

Resultatet av granskningen kan i korthet sammanfattas i följande styrkor och svagheter:

Engagerad förvaltning

Styrkan i erosionsarbetet har varit en engagerad förvaltning som arbetat utifrån kom­munfullmäktiges strategi. Olika initiativ har också tagits för att bidra till den mer teore­tiska utvecklingen av erosionsarbetet i samarbete med andra aktörer på området

Ytterligare en styrka är att de åtgärder som vidtagits har också i de flesta fall gett resultat, andra har behövt justeras under tidens gång. Mycket av det akuta är åtgärdat och arbetet är på väg in i en fas av mer förebyggande arbete, där fler nämnder troligen också ska komma in i arbetet

Svagheterna har legat dels i nämndens uppföljning och beslut kring erosionsfrågan. Nämnden har hållits väl informerad av förvaltningen om det arbete som pågått, Av det som granskats framgår dock att nämnden själv sällan initierat någon uppföljning och att det heller inte varit något som rapporterats vidare till kommunfullmäktige. Nämndens styrning och främst uppföljning bedöms därför som svag inom området

Dels tycks det inte ha funnits någon långsiktig finansiering för hela erosionsarbetet, utan arbetet har fått följa budgetåret även om det från kommunfullmäktige funnits en mer långsiktigt strategi vad gäller åtgärder

Revisorernas svar på granskningsfrågorna:

Vilka mål och beslut finns för området

Kommunfullmäktiges strategi från 1986 kompletterat med beslut i teknik- och fastighetsnämnden för att kunna genomföra den i praktiken

Hur ser statens/länsstyrelsens planer och uppdrag ut

På statlig nivå har Statens geotekniska institut (SGI) ansvaret för samordning av stranderosionsfrågor. Deras uppdrag från regeringen är att verka för minskade risker för erosion. Deras huvuduppgift är att ta fram planerings- och kunskapsunderlag, bland annat för kommunerna

Länsstyrelsen har ingen egentlig roll kring det praktiska erosionsarbetet. Man är med som rådgivare och bollplank för kommunen i deras arbete

Hur ser de ekonomiska förutsättningarna ut

Naturvårdsverkets bidrag har möjliggjort flera av åtgärderna, resten har tagits från nämndens investeringsbudget. Driften har till största delen tacks av nämndens budget och gör så framöver också. Däremot är framtiden oklar när det gäller finansieringen av fler åtgärder framöver. Troligen kommer behovet av åtgärder dessutom att Öka i takt med de klimatförändringar som syns, vilket gör det än mer angeläget att ha de ekono­miska förutsättningarna klara om snabba åtgärder behövs

Ansvaret har legat på varit teknik- och fastighetsnämnden, numera samhällsbyggnads­nämnden. Förvaltningen tycks relativt självständigt ha bedrivit arbetet med erosionsåt-gärderna, utifrån de beslut som kommunfullmäktige fattade på ett tidigt stadium

Vilka åtgärder har hittills vidtagits

I de protokoll från teknik- och fastighetsnämnden, numera samhällsbyggnadsnämnden, som har granskats mellan 2005-2007 har ingen vidarerapportering skett från nämnden till kommunfullmäktige

Vilka effekter kan påvisas

Erosionen har dämpats något, men fler åtgärder behövs for att skadorna ej ska fortsätta

Hur sker återkoppling mellan nämnd och kommunfullmäktige

Olika åtgärder har vidtagits på olika platser. Största delen har varit inriktat på strandskoning och anläggande av hövder samt sandfyllning.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


LANDSHÖVDINGEN BESÖKTE LÖDERUPS STRANDBAD

- skall bereda vägen hos Regeringen i erosionsfrågorna

(2007-08-08) Många makthavare har under årens lopp besökt Löderups Strandbad för att bilda sig en uppfattning om erosionens skadegörelser. Det har varit statsminister Göran Persson, tidigare miljöministern Anna Lind (som fick en egen hövd uppkallat efter sig), Marit Paulsen, Gudrun Schyman och Bengt Holgersson (som varit Regeringens enmansutredare i klimatfrågorna) för att nu nämna några. Nu har Skånelänets landshövding Göran Tunhammar sällat sig till denna skara. Det var ett för Strandbadet mycket gynnsamt besök, eftersom Tunhammar lovade att med kraft stöda Ystads kommuns krav på sandflytt från Sandhammarens Bank till bl a Löderups strandbad.

Det är Christer Eriksson, som kan ta till sig en stor del av sig äran att så många makthavare besökt Strandbaden och därmed skapat uppmärksamhet åt erosionsproblematiken, som är synnerligen speciell i Löderup.

En av vårt lands största experter på erosion - ja han är till och med känd över hela världen när det gäller erosionsproblematiken - är professor Hans Hanson. I en suveränt skicklig och lättfattlig föreläsning slog han fast att erosionen är ständigt pågående, men att vi måste göra något åt den. Och lösningen är sand och åter sand. Den sand, som havet tar måste hämtas tillbaka. Ystads kommun vill hämta denna från Sandhammarens bank, men på naturvårdsverkets förslag har Regeringen avslagit kommunens ansökan därom och hänvisat till kontinentalsockellagen.

Fr v Anders Tunhammar, Lise-Lotte Reiter, Kay Ohlsson och Christer Eriksson

Nu gör kommunen en förnyad ansökan till Regeringen och det är denna, som landshövdingen nu skall försöka få gehör för. Hans Hanson har utarbetat ett förslag till handlingsplan, när nu landshövdingen skall uppvakta i frågan. Om denna finns att läsa i särskild artikel här vid sidan om.

Vid mötet redogjorde Erling Alm, ordförande i erosionsskadecentrum, för kommunala aspekter på erosionsproblematiken.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


FRAMGÅNG FÖR RLS

- 1 000 ton sand till Strandbaden!

RLS träffade den 4 december fr v Erling Alm, ordförande i erosionsskadecentrum, Ronny Wiking, driftschef vid samhällsbyggnadsförvaltningen i Ystad samt Ronny Nielsen, ordförande i Samhällsbyggnadsförvaltningen för att bl a diskutera sandutläggning vid Strandbaden.

(4 dec 2007)

RLS - Rädda Löderups Strandbad - har vunnit sin första framgång! I dagarna lägger Ystads kommun 1 000 ton sand utmed stranden väster om Kungahövden, detta för att undvika en katastrof vid nästa storm, som annars skulle riskera att dra hus ut i havet. RLS´ styrelse har under hösten haft ett antal diskussioner med kommunföreträdare om erosionsproblemen i Löderups Strandbad.

- De första kontakterna hade vi redan i slutet av september, då med bl a kommunalrådet Thomas Lantz. Resultatet av dessa samtal framgår av artikel längre ner på denna sida. En av de viktigaste kortsiktiga punkterna nu är just sandutfyllnad väster om Kungahövden. Villaägarna utmed denna sandstrand kände sig hotade. Avståndet mellan hav och husen var endast 12 - 15 meter och en kraftig höststorm i förening med högt vattenstånd skulle kunna resultera i att havet tog husen. Samhällsbyggnadsförvaltningen fick då i uppdrag att undersöka och kostnadsberäkna en sandutläggning. 1 000 ton sand skulle behövas såsom en första åtgärd och kostnaden beräknades till ca 200 000 kr.

Vid RLS` sammanträffande med Samhällsbyggnadsförvaltningens ledning inklusive nämndens ordförande häromdagen meddelades att anmälan gjorts till Länsstyrelsen om sandutläggning och några dagar sedan var det klart och i dagarna kommer sand att forslas till Strandbaden för utläggning väster om Kungahövden.

Tack vare denna åtgärd behöver villaägare med hus utmed denna kustremsa inte lägga sten för att skydda sin hus. Om så hade skett så skulle förmodligen den sista strandremsan i Löderups Strandbad försvunnit ut till havs eftersom havet då "ätit" sig fram till stenbarriären. Efter RLS` uppvaktning har kommunen inte på något sätt tvekat att göra en akut sandutfyllnad. Situationen har varit för allvarlig för att kommunen skulle underlåta att handla. Men det var RLS som påpekade det allvarliga i situationen! Att det tagit tid innan man kan komma igång beror på att Länsstyrelsen först måste ge sitt tillstånd, vilket den således nu gjort.

Då Ystad kommun fick vattendomstolens tillstånd att bygga hövder villkorades detta av att kommunen ålades att fylla med sand mellan hövderna där. Sand skulle tas från Sandhammarens bank, men regeringen har avslagit detta. Nu har kommunen bestämt sig för at att göra en ny ansökan

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


Riksdagsman vill hjälpa till

 

(2008-03-31) Riksdagsman Anders Hansson (M), Vellinge kommun är mycket intresserad av att lära sig mer om erosionen och även av att hjälpa till med att påverka (lobba) på riksplanet i erosionsfrågorna.

Han har i dagarna sammanträffat med bl a Erling Alm under ett par timmar för att diskutera vad som kan göras.

Även i Vellinge kommun har man ju problem med erosion och det är viktigt att kommunerna samarbetar, säger han. Med sina kontakter i egenskap av riksdagsman i Stockholm kan har ju hjälpa till.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


Regionbesök i Löderup

Lotta Hederström

(2008-03-31) Intresset att studera erosionsproblemen i Löderups Strandbad är stort. Härförleden besökte ledamöterna i Region Skånes Klimatberedningsgrupp Strandbaden med dess ordförande, miljöpartisten Lotta Hederström, Mp), Brösarp, i spetsen.

På restaurang Löderups Strandbad informerade RLS:s erosionsansvarig, fastighetsmäklare Christer Eriksson och ordföranden i Erosionsskadecentrum,  direktör Erling Alm om det arbete, som bedrivs för att stoppa havets härjningar. De blev också informerade om arbetet med den förnyade ansökningen om att få hämta sand från Sandhammarens Bank till Löderup.

Till STARTSIDAN   Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


RLS stödjer ansökan

om sandfodring

(2008-01-21) RLS står helt bakom Ystads kommuns ansökan om att återerodera sand från Sandhammarens bank, säger RLS i ett yttrande till kommunen. Vi ser det som synnerligen angeläget att sand får hämtas från denna sandbank för att därmed kunna verkställa det villkor och krav, som bl a Vattendomstolen uppställt i samband med att tillstånd att bygga hövder gavs. Att återerodera sand till erosionsdrabbade stränder är en metod, som används över hela världen och som förordas av de på området främsta forskarna i världen. Sandfordring är också den mest miljömässiga metoden.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


ÄVEN VELLINGE VILL

LÄGGA SAND PÅ KUST

(2008-01-21) Även Vellinge kommun vill lägga ut sand, enligt Trelleborgs Allehanda.

Vi vill ha ett generellt tillstånd så att vi kan bättra på sanddynerna där det behövs, säger kommunstyrelsens ordförande Lars-Ingvar Ljungman till tidningen. Förslaget lämnas i ett yttrande över den statliga klimat- och sårbarhetsutredningen.

Det man vill valla in är ca 8 - 12 km av de områden, som kan drabbas värsta, främst den norra delen av Näset från Skanör till Ljunghusen.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


Även RLS vill träffa Naturvårdsverket!

RLS har svarat på Naturvårdsverkets skrivelse med anledning av föreningens begäran om ett sammanträffande med verkets generaldirektör (se RLS skrivelse till Naturvårdsverket och verkets svar nedan). RLS skriver:

- Tack så hjärtligt för svaret på vår skrivelse! Vi har erfarit, att de kompletterande utredningar, som Naturvårdsverket begärt är mycket omfattande. Kommunen har lagt ner mycket stora summor på de redan genomförda utredningarna. Enbart konsultinsatserna för att göra de senast begärda kompletteringarna skulle enligt uppgift kosta bortåt en miljon kronor.

Från vår förenings sida ser vi det som mycket angeläget, att få ett sammanträffande med Naturvårdsverkets ledning för att diskutera våra angelägna frågor. Vi ser fram emot, att ni återkommer med förslag på tid och plats för ett sådant möte.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


Generaldirektör Liljelund:

  "Naturvårdsverket har ännu inte prövat

  kommunens ansökan om sandutlägg

(2008-06-09)Naturvårdsverket generaldirektör Lars-Erik  Liljelund säger i ett svar på RLS´ inbjudan att besöka Löderups Strandbad (se artikel nedan) att man inte gjort någon bedömning av lämpligheten av de åtgärder som Ystads kommun ansöker om tillstånd till. Däremot har man framhållit i remissyttranden är att det finns brister i ansökan, vilket är något som kan rättas till.

Naturvårdsverkets svarsskrivelse återges här i sin helhet:

- Föreningen Rädda Löderups Strandbad har i en skrivelse, daterad den 7 maj 2008, kommenterat Naturvårdsverkets sätt att agera med anledning av Ystads kommuns ansökan om tillstånd enligt kontinentalsockellagen till sandtäkt på Sandhammarens bank. Naturvårdsverket vill därför framföra följande.

När det gäller Ystad kommuns ansökan om tillstånd enligt kontinental­sockellagen till sandtäkt på Sandhammarens bank har frågan redan prövats av regeringen vid två tillfällen.

Regeringen beslutade år 2007 att inte ändra sitt beslut från 2003, då regeringen avslog Ystad kommuns ansökan. Naturvårdsverket hade i sitt yttrande i det senare ärendet anfört att ansökan hade sådana brister att en ändring av regeringens beslut från 2003 inte borde ske. Naturvårdsverket framhöll att Ystads kommun hade möjlighet att inkomma med en ny ansökan. Regeringen anförde i sitt beslut att oklarheter fortfarande kvarstod, att ingen alternativ lokalisering fanns och att förutsättningar för att villkor till skydd för motstående intressen saknades. Naturvårdsverket har därefter den 7 februari 2008 i ett yttrande över samrådsremiss gällande en ny ansökan av kommunen anfört att underlaget inte undanröjer de brister som regeringen pekat på i sitt beslut 2007.

Naturvårdsverket vill framhålla att vi inte gjort någon bedömning av lämpligheten av de åtgärder som Ystads kommun ansöker om tillstånd till. Det vi framhållit i remissyttranden är att det finns brister i ansökan, vilket är något som kan rättas till. Vi har också stor förståelse för de problem erosionen medför.

Naturvårdsverket vill framhålla att vi inte gjort någon bedömning av lämpligheten av de åtgärder som Ystads kommun ansöker om tillstånd till. Det vi framhållit i remissyttranden är att det finns brister i ansökan, vilket är något som kan rättas till. Vi har också stor förståelse för de problem erosionen medför.

Naturvårdsverket är en förvaltningsmyndighet med uppgift att inom vårt ansvarsområde svara på remisser från bl.a. regeringen utifrån vår tolkning av gällande regelverk. Våra yttranden är normalt en av flera underlag för den beslutande instansen och vi inser naturligtvis att just våra synpunkter inte är eller behöver vara det som avgör det sammanvägda beslutet, bl.a. beroende på att miljöskäl och miljöregelverk ofta är en av flera aspekter att beakta i ett beslut. Detta gäller inte minst då regeringen fattar sina beslut. Det kan i det aktuella ärendet vara värt att påpeka att Naturvårdsverket inte har någon beslutande roll.

Som det nu är har kommunen bollen för att komplettera underlaget och, som framgått, är det så småningom regeringen som fattar beslut i frågan.

Beslut om denna skrivelse har fattats av generaldirektören Lars-Erik Liljelund Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit chefsjuristen Kitty Victor den sistnämnda föredragande.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


Christer Nylander (fp):

SVERIGE  BEHÖVER EN NATIONELL

STRATEGI MOT KUSTEROSIONEN!

(2008-11-19) Riksdagsman Christer Nylander (fp) tillhör en av de riksdagsledamöter, som engagerat sig i erosionsproblematiken. Han har nu lagt en motion i frågan, vilken i sin helhet återges här:

Motivering

Delar av Sveriges kust består av vacker, men tyvärr sårbar sandstrand. Flera av kommunerna med sandstränder har på senare år märkt hur stranderosion blivit ett tilltagande problem.

Enligt internationell forskning kan så mycket som 70% av jordens sandstränder vara under recession. Stranderosion är alltså ett globalt fenomen och problem. Stranderosion kan bero på flera olika saker. Det finns en naturlig variation i vädret mellan olika år vilket kan innebära stora förändringar av stränderna från ett år till ett annat. Men allt talar för att klimatförändringar bidragit till att problemen har ökat på senare år. Flera följdeffekter av den globala uppvärmningen innebär att stranderosionen också kan komma att förvärras ytterligare framöver. Varmare hav innebär att vattnet utvidgas samtidigt som nersmältning av glaciärerna höjer havsnivåerna. Klimatförändringen kan också påverka erosionen genom ändrade våg och vindförhållanden.

Stranderosionen är redan ett tydligt problem på flera håll längs den svenska kusten. Flera kommuner, men också frivilliga, lägger ned tid och resurser i arbetet för att rädda kusterna. Naturvärden såväl som turistintressen och rekreationsområden riskerar gå förlorade.

De berörda kommunerna och deras invånare drabbas på olika sätt. Indirekt kan det handla om att turistnäringen skadas och naturvärden förstörs. Erosionen medför också direkta eller förebyggande kostnader för kommunerna. Kristianstads kommun avser till exempel bara under innevarande år bekosta en utfyllnad av eroderad strand med ca 2 000 ton ny sand från ett grustag. Ystads kommun har konstaterat att kuststräckan drabbas hårt av sanddrift och har därför beslutat anlägga erosionsskydd. Skydden fungerar som friliggande vågbrytare 100 meter utanför strandlinjen.

Det finns flera åtgärder som vidtas för att minska eller förhindra stranderosion. En del av metoderna riskerar snarare att flytta problemen från en plats till en annan. Det som löser erosionen i en kommun kan mycket väl innebära ökade problem för en annan kommun. Därför behövs en nationell strategi mot stranderosion.

Idag har SGI ett samordningsansvar för erosionsfrågor, ett uppdrag som såvitt kan bedömas sköts mycket bra. Men det behövs därutöver också en nationell strategi för arbete med stranderosion. Det konkreta åtgärderna som följer på en sådan strategi, t ex att samla och sprida kunskap, att effektivisera och samordna insatser med mera, kan säkert med fördel läggas på SGI.

Inom ramen för den nationella strategin bör också särskilda regionala strategier skapas. I särskilt drabbade län (främst Skåne och Halland), kan erosionsproblematiken samordnas med de föreslagna klimatanpassningsdelegationerna på länsstyrelserna. Utöver det strategiska arbetet på regional nivå kan också ett regionalt planerings- och åtgärdsarbete behövas. Det ska inte vara upp till den enskilda kommunens intresse, förmåga eller ekonomiska situation som avgör om erosionsarbete förekommer eller ej.

Det är naturligtvis behäftat med mycket stor osäkerhet att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av tilltagande stranderosion. Icke desto mindre står det tydligt att det kan röra sig om mycket stora belopp. Kostnader som ibland måste bäras av enskilda invånare och/eller kommuner.

Klimat- och sårbarhetsutredningen har haft i uppdrag att i ett vidare perspektiv kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar och de regionala och lokala konsekvenserna av dessa förändringar. I slutbetänkandet Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter (SOU 2007:60) har utredningen bland annat behandlat frågan om stranderosion.

Utredningen konstaterar att risk för stranderosion finns vid cirka 15% av Sveriges kuster. De kostnader som kan uppkomma tillföljd av stranderosion kan bedöms kunna uppgå till tiotals miljarder kronor.

Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkande har remissbehandlats och utredningens förslag bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Redan nu bör man emellertid kunna konstatera att är orimligt att enskilda hushåll eller för den delen ett enskilt företag ska tvingas bära erosionsproblemens fulla kostnader. Det är inte heller rimligt att en särskilt drabbad kommun ska bära kostnaderna ensamt. Stranderosionen är ett gemensamt och nationellt problem och kostnaderna för den samma måste därför bäras gemensamt och nationellt.

Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att kommuner och enskilda kunna få bidrag till åtgärder mot stranderosion. Däremot inte till sandsugning i samband med strandfodring (sid 583).

För åtgärder mot kusterosion är kunskaperna begränsade vad gäller åtgärder som kan påverka bottenförhållanden och materialtransport som byggande av pirar, hövder och sandsugning i samband med strandfodring. På detta område behövs mer forskning. Bidrag bör därför ges företrädesvis till åtgärder på stranden, som strandskoning och åtgärder för att binda sand.

Att på detta sätt utesluta bidrag till en metod som i många andra länder under lång tid använts utan problem är mycket märkligt.

Nederländerna är ett land med stor erfarenhet av erosionsproblematik. Redan 1979 startade Rijkswaterstaat program för att spruta upp sand längs med kusterna. Denna sand hämtas inte sällan från sandbankar ett par kilometer ut i havet. Detta är nu landets viktigaste försvar mot stranderosion, man lägger dessutom upp sand som skyddsbarriär under vattnet en bit ifrån stranden. Holländska staten kontrollerar stränderna regelbundet och sätter in åtgärder där så behövs. Eftersom stranderosion ofta innebär att sand flyttas från stränderna och ut till sandbankar på havets botten anses detta vara en naturlig metod inte bara i Nederländerna utan också i länder som USA.

Svenska myndigheter har hittills visat en mycket skeptisk inställning till denna metod. Det är i grunden en märklig avoghet. Sverige bör framöver ha en mer positiv inställning till denna typ av sandåterföring i de delar av kustremsan där inte andra miljöskäl talar starkt emot en sådan metod.

Problematiken kring våra vackra men sårbara sandstränder måste uppmärksammas mer nationellt. Det är en orimlighet att enskilda invånare eller för den delen enskilda hårt drabbade kommuner ska bära hela ansvaret och därmed hela kostnaden. Sverige behöver en nationell strategi mot stranderosion. Därtill behövs också en öppnare inställning till den metod för strandåterföring som är naturligt inslag i erosionsarbetet i andra länder.

Christer Nylander (fp)

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


 

Motion till Riksdagen:

Otto v Arnold (kd) kräver bättre

möjlighet motarbeta erosionen

(2008-10-19) För att uppmärksamma problemet med stranderosionen, och då särskilt problemen i södra Sverige, har Otto von Arnold skrivit en riksdagsmotion i ärendet. Han hoppas innerligt att denna motion kommer föra upp stranderosionen på den politiska dagordningen.

Otto von Arnold besökte tidigare i år Löderups Strandbad och träffade då samman med bl a representant för RLS och Ystads kommun. Han föreslår nu att Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skyndsamt utreda möjligheten att motarbeta stranderosion.

Motivering

Erosion är den nedbrytning och transport av jord och berg som orsakas av vind, vatten, is, gravitationsrörelser eller av levande organismer. För Sveriges kuster är stranderosion ett stort problem. Konsekvenserna av förlorade strandlinjer kan orsaka betydande kostnader i bebyggda områden, såväl ur samhälls- som privatekonomiskt perspektiv. Erosionsskador kan orsaka förlust av land, fast egendom och infrastruktur, kan leda till översvämning men också skador på viktiga turist- och rekreationsområden. Sydkustens stränder har varit mycket drabbade och vissa av dem är på väg att helt försvinna i havet. Exempelvis kan nämnas att vintern 2007-2008 kapades 30 meter av Sverige. Stranderosionen är inget nytt på sydkusten men i år har havet tagit ovanligt mycket.

Ystad kommun kan här få exemplifiera problemet. I tio år har kommunen förgäves försökt få tillstånd att ta upp sand från Sandhammarens bank för att lägga på de erosionsdrabbade stränderna. Man vill totalt ta upp 500 000 kubikmeter sand under en tioårsperiod med alla ansökningarna har fått avslag.

Metoden med att förstärka eroderad strand genom att flytta sand används mycket framgångsrikt i Danmark men metoden är inte tillåten i Sverige.

Sverige håller på att förlora sin kust. Frågan är mycket angelägen, erosionen måste motarbetas nu. Regeringen bör därför skyndsamt utreda möjligheten att motarbeta stranderosion bland annat genom att tillåta förflyttning av sand, skriver han i sin motion.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


Erosionspolicy och sandsugning

 

(2008-04-01) Erosionspolicy och sandsugning vid Sandhammarens bank och skydd av kusten" och att lotsa i hamn kommunens tredje ansökan till regeringen om tillstånd till sandsugning vid Sandhammarens Bank är de just nu mest angelägna frågorna, som har med erosionsproblematiken att göra, säger Erling Alm vid Ystads kommun.

Erling Alm

           

Kommunens ansökan om sandsugning har varit ute på remiss och samråd med bl a Länsstyrelsen och andra myndigheter och organisationer. Överlag har ansökan mottagits positivt. Dock har vissa påpekanden gjorts av bl a fiskeriorganisationen. Naturvårdsverket har vi inte träffat än men det sker snart. Bl a vill man en fördjupad undersökning av havsbotten vid Sandhammarens. En sådan har gjorts tidigare, men man menar att strömmar och annan

                     påverkan kan ha skapat förändringar i bottensedimentet. Dessa undersökningar sker bl a genom undervattensfilmning.

Kommunförvaltningen håller nu på att sammanställa remiss- och samrådssvaren. Den här gången kommer vi inte att lämna något åt slumpen när vi någon gång i höst överlämnar vår ansökan.

     KUSTSKYDDSPOLICYN

"Policy för förvaltning och skydd av kusten" har varit ute på remiss och ligger nu för behandling i Samhällsbyggnadsförvaltningen och av politikerna. Någon gång i höst läggs förslaget fram för godkännande i kommunfullmäktige.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN

Kommunens svar på

insändarpåhopp  

 (2008-02-01) Mona Ohlsson, miljö- och klimatstrateg på samhälls-byggnadsförvaltningen i Ystad kommun säger med anledning av ett insändarepåhopp på kommunens strandskyddspolicy i ett svar på insändaren att hon gläder sig, att det är så många i vår kommun, som är engagerade i frågan om kusterosionen. I ett svar på insändaren konstaterar hon att det dessvärre verkar det som om att vi, som arbetar med problematiken, är dåliga på att informera om vad som faktiskt görs.

Strikt reglerat i miljödom

   Strandfodringen, som har genomförts vid Kungahövden i Löderups Strandbad, är strikt reglerad av en miljödom från 2001. Då vi fick tillståndet att bygga hövderna i Löderups strandbad, ålades vi samtidigt i domen att med jämna mellanrum fylla på med sand inom tre begränsade områden, bl.a. vid Kungahövden. Den ditlagda sanden har undersökts noga med hänsyn till mineralinnehåll och kornstorlek, för att den skulle vara så lik den naturliga sanden som möjligt. Den bruna färgen kommer så småningom att försvinna, då det organiska materialet i sanden försvinner och mineralerna reagerar med luftens syre.

   Metoden att strandfodra kan uppfattas som onödig, då sanden relativt snabbt tycks försvinna ut i havet. Detta är emellertid hela tanken med denna typ av skydd, som för övrigt används flitigt i stora delar av Europa och i USA med strålande resultat. Sanden hindrar erosionen i den befintliga slänten. Då sanden följer med strömmen, gagnar den strandområden, som ligger nedströms genom att plana ut strandprofilen, så att det blir grundare där. Sanden, som man planerar att ta upp från Sandhammar bank några kilometer utanför stranden, kommer inte bara att läggas i Löderups strandbad utan kommer att fördelas på utsatta strandområden längs hela kuststräckan från Ystad Sandskog till Löderups strandbad.

                      Inga åtgärder i naturskyddade områden

   Anledningen, till att inga åtgärder genomförs i bl.a. Hagestad naturreservat (Tyge å), är att hela kuststräckan, med undantag av Ystads tätort, delar av Ystad Sandskog, Kåseberga hamn och Löderups strandbad, omfattas av ett Natura 2000-område. Detta naturskydd innebär, att vi inte får göra några som helst åtgärder, som kan komma att skada det växt- och djurliv, som finns där. Det innefattar alla typer av kustskydd. Det enda sättet att komma förbi detta problem är att strandfodra närliggande områden, så att sanden så småningom kan transporteras med havsströmmarna till utsatta områden inom Natura 2000-områdena.

   Det finns väldigt mycket material att ta del av, både från kommunen och från andra stora organisationer som stödjer vårt arbete. Bl.a. finns en utställning om kusterosionen i Ystads kommun på Nya Rådhuset. Utställningen är öppen dagligen under kontorstid. Alla, som vill veta mer om problematiken och hur kommunen arbetar med frågan, är välkomna att höra av sig till oss med sina frågor, säger Mona Ohlsson avslutningsvis.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


 Lejonborg inbjuds till

Löderup Strandbad

Till Högskole- och forskningsminister

Lars Lejonborg

Erosionen kommer i en framtid att bli ett av de stora miljöproblemen i världen, inte minst om forskarnas farhågor om en havsytehöjning till följd om växthuseffekten blir verklighet. Under många år har stranderosion varit ett stort problem utmed sandkuster i södra Sverige. De största skadorna har drabbat Ystads kommun och i synnerhet Löderups Strandbad,  där förloppen ibland har varit dramatiska. Ystads kommun har tillsammans med en rad andra intressenter under många år arbetat för att Sverige, liksom andra europeiska kuststater, ska få ett statligt engagemang och en struktur i statens sätt att hantera havserosionsfrågorna. För att samla kunskaper och för att utveckla en flexibel, kostnadseffektiv och miljöanpassad erosionsskyddsteknik, bildade några kommuner år 1994 ett expertorgan, Erosionsskadecentrum, EC. Till EC har knutits ett Ingenjörsvetenskapligt Råd med forskare från flera länder. Professor Hans Hanson, som är Sveriges främste expert på erosionsfrågor ingår i Rådet. EC har 20 kommuner i Sverige och Danmark som medlemmar. Ystads kommun och EC är även engagerade i Klimat- och sårbarhetsutredningen samt två EU-projekt, som behandlar erosionsfrågor. Intresse för vårt arbete har bl.a. visats från flera EU-parlamentariker, bl.a.  Marit Paulsen, som medverkade till, att vi blev engagerade i olika EU-projekt. Kungen och Drottningen samt förre statsministern och flera andra ministrar samt andra ledande politiker från riksdagspartierna har besökt Ystads kommun för att studera erosionsproblemen. Ett stort lokalt engagemang har vår förening Rädda Löderups Strandbad  svarat för. Vi har nått ett etappmål genom statens engagemang.  Nu är det viktigt för oss att öka statsmakternas engagemang genom fokusering på forskningsfrågorna. Detta är inte minst viktigt med tanke på de dramatiska förändringar, som väntas till följd av klimatförändringarna.

Vi hälsar Dig som högskole- och forsningsminister varmt välkommen till Löderups Strandbad i Ystads kommun för att på plats få information om erosionsproblematiken. Vi har noterat, att forskningsfrågan är en av dina hjärtefrågor, vilket vi ser som mycket positivt. Avsikten med vår inbjudan är, att vi tillsammans ska diskutera, hur vi ska arbeta vidare med klimat- och erosionsfrågorna. Vi ser det som viktigt, att större resurser satsas på forskning inom detta viktiga område. Vi måste under vår generation få erforderliga kunskaper om problematiken kring växthuseffekten och erosionen, inte minst med tanke på, vad dessa processer i framtiden kommer att leda till kring våra kuster. Vi måste ha en beredskap för att kunna bemästra de allt mer ökande problemen, som kommer att uppstå. Detta är vår skyldighet gentemot kommande generationer.

Vi ser fram emot ett positivt svar på vår inbjudan.  

Ystad den 22 januari 2008        

Med vänlig hälsning

Föreningen Rädda Löderups Strandbad

Rune Eriksson

Ordförande                                                        

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


RLS´ Yttrande över Klimat

& sårbarhetsutredningen

(16 januari 2008) Föreningen ”Rädda Löderups Strandbad” har tagit del av ”Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)”. Vi har studerat utredningens kustrelaterade förslag.

Utredningen är mycket omfattande och resultatet omfattar flera intressanta slutsatser och förslag. Av utredningen framgår tydligt allvaret i situationen. Sverige behöver snabbt få igång ett brett agerande för klimatanpassning bland alla berörda parter. Det är positivt, att kraftfulla åtgärder vidtas.

Det är även positivt, att kostnader för åtgärder mot kusterosion äntligen föreslås bli inkluderat i statliga anslag. Diskussioner har under många år förts med olika myndigheter, statliga verk, departement m.fl. om, att statliga bidrag ska kunna ges till skydd mot skador till följd av stranderosion. Det är dock synnerligen anmärkningsvärt, att man föreslår att bidrag inte ska utgå till ”strandfodring”, den åtgärd som förordas inom EU som den mest miljövänliga. Det påstås dessutom helt felaktigt, att kunskaper saknas om metoden. Möjligen saknar en del statliga verk kunskaper. Vi har dock varit i kontakt med en lång rad experter, som ställer sig mycket frågande till uppgifterna. Omfattande kunskaper finns inom EU och i USA och hos ett flertal experter i Sverige. Dessa kunskaper ska självfallet användas.

Inom det stora EU-projektet EROSION har sammanställts ett omfattande kunskapsunderlag samt rekommendationer. ”Hårda” åtgärder som strandskoning bör undvikas, medan ”mjuka” åtgärder som strandfodring rekommenderas. Slutsatserna enligt EU-projektet MESSINA går i samma riktning. Mjuka lösningar, typ strandfodring, är väl beprövade inom EU och inom USA. Man kan med fog påstå, att strandfodring är den dominerande kustskyddsåtgärden inom de länder, där man har en hög kunskapsnivå inom området. Åtgärden betraktas även som den mest miljövänliga, eftersom man återanvänder den borteroderade sanden. Miljödomstolen har dessutom för Ystads kommuns vidkommande i en dom fastställt, att den aktuella metoden ska användas.

Vi förutsätter, att felaktigheterna rättas till och att möjlighet kommer att finnas att ge bidrag till den metod, som vid varje tillfälle kan anses vara mest lämplig.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


Politiker och tjänstemän

informerades om erosion

(13 december 2007)

Den 20 december sätter kommunens politiker och tjänstemän inom samhälls-byggnadsförvaltningen sig på "skolbänken". Då leder professor Hans Hanson ett seminarium om erosions-frågorna, varvid han bl a skall tala om orsakerna till erosion, olika alternativ till skydd mot havets härj-ningar, etc.

 

Det är RLS, som vid sina överläggningar med kommunen i höst, föreslagit att man i utbildningssyfte utnyttjar Hans Hansons djupa kunskaper i frågan, vilket man således nu gör.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


Mejl till RLS:

 Riksdagsman Anders Hansson (m)  

 vill förenkla  tillståndsgivning

Hej Rune!
Tack för Ditt mail!
Jag har under våren startat upp ett projekt ang. stranderosion för att problemet skall uppmärksammas mer på riksnivå.

De skånska kusterna med sina sandstränder är mest utsatta, så ser jag det som mitt uppdrag att föra fram detta budskap i riksdagen.
Min avsikt är att samla samtliga berörda myndigheter inkl. miljödepartementet till ett möte i höst för att diskutera problemet.
Jag var tvungen att ställa in ett liknande möte som jag planerat nu i slutet av maj, av personliga skäl.

Till hösten samlar jag dock dem igen och förhoppningsvis så skall detta resultera i att miljödepartementet visar intresse för stranderosionen som drabbar våra kuster.

Min tanke är också, utöver att staten engagerar sig i problematiken, att få tillstånd en förenkling av tillståndsgivingen för såväl förebyggande som skademinimerande arbete.
Jag ville bara maila Dig och ge Dig en eloge för Ditt engagemang och att vi arbetar mot samma mål.

Med de bästa hälsningar,
Anders Hansson (m)_ riksdagsledamot
Justitieutskottet - Näringsutskottet

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


Christer Nylander (fp):

Prioritera forskning om klimatfrågor

För någon tid sedan tillskrev RLS forskningsminister Lars Lejonborg till Löderups Strandbad angående ang. forskning kring havserosion. I samarbete med Ystad kommuns Erling Alm har liknande skrivelse tillställts bl a skåneriksdagsmannen Christer Nylander (fp). Han har nu lämnat följande svar:

Hej.
Tack för mejlet. Jag ber om ursäkt att vi inte svarat tidigare.

Både Ulf och jag har tidigare informerat och intresserat oss om stranderosionen i Ystad. Om jag inte minns fel var också Marit Paulsen engagerad i inledningsskedet under sin tid som EU-parlamentariker. Vi håller med er om att det är en mycket angelägen fråga.

Det är en stor forskningsproposition på gång. Den presenteras i höst och kommer att innehålla stora resurstillskott till forskningen. Även om vi i princip ogärna styr forskning, är det inte omöjligt att klimatet hålls fram som ett område som särskilt ska prioriteras i framtida satsningar. Vi ska fundera lite mer om det är något ytterligare vi kan göra i den aktuella frågan. Stort tack för underlaget!

mvh

Christer Nylander
.www.christernylander.nu
Blogg: nylandernoterar.blogspot.com

 

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


SAMRÅD INLETT OM SANDUTFYLLNAD

(12 DECEMBER 2007)

På onsdagen inleddes Ystads kommuns samråd avseende kommunens planerade ansökan om att få ta sand från Sandhammarens bank. Samrådet skedde på Länsstyrelsen, som representerades av bl a Länsstyrelsens handläggare i marina ärenden Jon Larsen och tf sektionschef för vattenenheten Rune Brandt. De båda ingår i Länsstyrelsens miljöavdelning.

 

Samrådsförfarandet kommer att pågå under en period framåt och kommunen skall då bl a träffa Naturvårdsverket, SGU - Statens Geologiska Utredningar, SGI - statens geologiska institut, och Fiskeriverket.

I början av nästa år kommer samrådsförfarandet även att utannonseras, varvid alla, som önskar, har möjlighet att yttra sig

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


Riksdagsledamot besökte

Löderups Strandbad

Kay Ohlsson och Otto von Arnold

(2008-02-06) Otto von Arnold, riksdagsledamot för Kristdemokraterna, besökte idag Löderups Strandbad för att få information om erosions-problematiken i Ystads kommun och se erosionens verkningar på nära håll. Som värdar för besöket stod föreningen ”Rädda Löderups strandbad”
(RLS) och Erosionsskadecentrum. Närvarande vid mötet var, förutom Christer Eriksson och Kay Ohlsson från RLS, även Mona Ohlsson och Erling Alm från Ystads kommun.

De önskemål som RLS lyfte fram var bland annat att erosionsfrågan ska få en framträdande roll i det nationella klimatarbetet, att forskningen ska stödjas genom fördelning av resurser, samt att kommunen ska få tillstånd att utvinna sand från havets botten. Otto von Arnold, som har ett stort miljöengagemang, ställde sig mycket positiv till önskemålen samt till det genomförda arbetet och lovade att ta med sig ärendet till sitt parti. HAn lovade också att vidarebefordra en inbjudan till Löderups Strandbad till sin partiledare.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


    RLS´ ÖVERLÄGGNINGAR MED

   YSTADS KOMMUN POSITIVA!

De  Den 26 sept träffade RLS kommunalrådet Thomas Lantz och Erling Alm, i Ystads kommun, för att dryfta frågor, som berör Löderups Strandbad och erosionen, bl a följande togs frågor upp:

1          Förbättring av hövderna

För något år sedan försågs Kungahövden med en ”sporre”. Den visar sig effektiv genom att mer sand stannar kvar mellan hövderna. RLS föreslog att liknande åtgärder vid de övriga hövderna utförs

Erling Alm har uppdrag att utreda och diskutera frågan med Hans Hanson.

2        Sandsugningen

Regeringen avslog kommunens ansökan om att ta sand från Sandhammaren Bank. Kommunen gör nu en förnyad mer detaljerad ansökan. Regeringens utslag grundade sig på förslag från Naturvårdsverket. RLS ansåg att en lobbyverksamhet riktad mot Regeringsföreträdare är viktig och föreslog att professor Hans Hansons kunskaper utnyttjas för att informera berörda politiker och tjänstemän i Regeringskansliet.

Thomas Lantz var positiv till förslaget. Kommunen anlitar nu juridisk och annan expertis i frågan.

3        Sandmuddring i hamnen

RLS föreslog att sand från muddringen av yttre hamnbassängen används i Löderups Strandbad.

Kommunen undersöker nu denna möjlighet.

4    Information och utbildning av politiker och tjänstemän

RLS föreslår i rubricerad fråga att politiker och tjänstemän, som handlägger klimat- och erosionsfrågor m. m. skall få en allsidig information av Hans Hanson om dessa för att lättare kunna fatta beslut om åtgärder.

I december genomför kommunen ett sådant möte för tjänstemän och politiker inom samhällsbyggnadsavdelningen

5   Kommunen och Löderups strandbad

RLS har begärt information om var kommunen står i fråga om Löderups strandbad. Hur prioriterar man när det gäller Sandskogen kontra Löderups strandbad? Kommunens resurser och planer för framtiden när det gäller erosionen, utnyttjandet av kommunens stränder, etc?

Kommunen tar nu fram ett paket för både akuta och långsiktiga åtgärder enl Ronny Nielsen, som är ordf i Samhällsbyggnadsnämnden.

6   Sandutläggning väster om Kungahövden

Havets härjningar mot stranden i Löderups strandbad är enorm och senaste vintern/våren hotades flera fastigheter. Enligt vattendomen är kommunen skyldig lägga ut sand bl a väster om Kungahövden.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har nu hand om erosionsfrågorna och skall således verkställa bl a sandutläggningen. Se även punkt 5.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


Nu läggs sanden ut

vid Kungahövden!

         

(2008-01-10) På onsdagen påbörjades sandutläggning på stranden väster om Kungahövden. Sanden, som kommer från ett grustag i Östra Vemmerlöv, är vit och finkornig. Det rör sig om 1000 ton sand, som forslas i skytteltrafik på stora lastbilar med släp mellan Strandbaden och grustaget.

- Från RLS sida är vi mycket glada över att kommunen hörsammat vårt önskemål att lägga ut sand för att därmed skydde stugorna utmed den sista sandstranden nedanför villaområdet i Löderups Strandbad. Om så inte skett hade ägarna till de mest utsatta villorna lagt stenstenbarriärer i stället. Ock det hade fått katastrofala följde för stranden, som för alltid försvunnit ut i havet. Havet hade nämligen snabbt ätit sig in till stenen.

Sandstranden utnyttjas flitigt under sommarhalvåret, inte bara av dem, som bor i Löderups Strandbad utan också av många andra boende inåtland och turister. Detta att lägga ut ny sand efterhand som havet naggar i strandkanten är en metod, som praktiseras över hela världen, där stranderosion finns. I många länder är det t o m förbjudet att lägga ut sten i strandkanten. Sandutläggning är också den metod som de flesta experter rekommenderar och anser vara den mest effektiva.

Vi inom RLS ledning vill också betona att vi har ett mycket gott samarbete med Ystad Kommun och upplever starkt att kommunen på alla sätt ställer upp med åtgärder i Löderups Strandbad.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN


    Naturvårdsverkets generaldirektör

inbjuden till Löderups Strandbad

(7 maj 2008) Generaldirektör Lars-Erik Liljelund, Naturvårdsverket, har inbjudits av RLS till Löderups Strandbad för att ta del av erosionsproblematiken på ort och ställe. Här är RLS´ brev till honom: 

- Sedan många år tillbaka har de boende i Löderups Strandbad tillsammans med Ystads kommun, länsstyrelsen i Skåne län, Lunds Universitet och ett stort antal andra myndigheter och aktörer arbetat för att rädda vårt samhälle. Föreningen Rädda Löderups Strandbad,  (www.reddaloderupsstrandbad.se) bildades i fjor för att intensifiera detta arbete. Vi är djupt oroade för framtiden, eftersom vi hindras att vidta erforderliga skyddsåtgärder. Vår önskan är, att borteroderad sand ska få återföras och läggas ut i anslutning till stranden (s.k. strand-fodring) för att på detta sätt minska skadorna till följd av erosionen. Det är den metod, som företrädesvis används i andra EU-länder och i USA. Metoden anses vara den mest miljövänliga för att minska skadorna till följd av erosionen. Ystads kommun har sökt tillstånd för strandfodring och erhållit detta tillstånd av Miljödomstolen i en dom år 2001. Ingen överklagade domen. Miljöprövningen är således avklarad. Däremot hindras kommunen genom regeringsbeslut att återföra sanden. Kommunen har fått avslag av såväl den gamla som den nya regeringen. Enligt uppgifter, som vi under hand erhållit från flera håll inom statsförvaltningen, beror dessa avslag på Naturvårdsverkets yttranden och ageranden. Sverige har härigenom blivit det enda land, i vilket den mest miljövänliga erosionsskyddsmetoden inte kan tillämpas. Flera kommuner i södra Sverige önskar använda metoden, men dessa avvaktar Ystadfallet, innan tillstånd söks. Ystads kommun förbereder f.n. en tredje ansökan till regeringen för att få tillstånd att återföra sand. Det bör noteras, att ansökan handlar om att under en tioårsperiod återföra mindre än en halv promille av den sand, som finns i havet på Sandhammarens bank utanför Sandhammaren.

Vi vill med denna skrivelse framhålla allvaret i situationen. Då Rolf Annerberg var Naturvårdsverkets generaldirektör, hade vi ett nära samarbete med verket rörande erosionsskyddsarbetet. Vi hade möten med Annerberg såväl på Naturvårdsverket som i Löderups Strandbad. Vi önskar nu ett sammanträffande med Naturvårdsverkets nuvarande ledning för att diskutera våra angelägna frågor. Du är välkommen att besöka oss. Vi är även beredda att träffa dig på Naturvårdsverket, om du fördrar detta. Vid vårt möte önskar professor Hans Hanson, Lunds Universitet, medverka. Hanson är ett världsnamn i erosionssammanhang.

Vi emotser med intresse ditt svar i denna fråga, som är avgörande för flera sydsvenska samhällens framtid.

Till STARTSIDAN     Till INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN